Sammanställning från frukostmöte 11/5

Fråga 1.
Vad är GNH, vad är GNH Leadership och varför tar vi upp mindfulness?

Vi inledde med att berätta om GNH Sweden och vad GNH står för. GNH Sweden är en ideell förening kopplad till de grundläggande värderingarna bakom Gross National Happiness, som är Bhutans modell för att mäta och upprätthålla välstånd. GNH bygger på nio variabler, som alla väger lika tungt: levnadsstandard, hälsa, utbildning, tidsanvändning, god samhälsstyrning, ekologisk mångfald & återhämtningsförmåga, psykologiskt välbefinnande, samhällsgemenskapens vitalitet, kulturell mångfald & återhämtningsförmåga.

GNH kan ses som ett index, men den innebär också en helhetsbild och grunden för en mer tidlös vision, då den inkluderar essens och övergripande mönster, snarare än enbart mätbara mål. I relation till hållbarhetsmålen kan GNH fungera som en stämgaffel, som påminner oss om vad vi eventuellt glömmer i våra mer kortsiktiga ansatser. Hållbarhetsmålen innehåller exempelvis ingenting kring tidsanvändning och inre välbefinnande. Här kan GNH Sweden balansera detta genom att uppmärksamma oss på och betona just dessa aspekter.

GNH Leadership är ett ettårigt program som utvecklas inom GNH Sweden. Programmet blir (och är redan) en stödplattform för projektledare med initiativ kring hållbarhet. Syftet är att lyfta medvetenheten och göra projekten mer holistiska, globalt medvetna, inflytelserika och stringenta.
2018 lanseras den första omgången och fram till dess gör vi samskapande insatser kring olika moduler. Dessa bygger på ett frukostmöte med efterföljande workshop. Erfarenheterna sammanställs sedan av Anna Rosengren, Anastasia Nekrasova och Stig Zandren som formar programmets innehåll. Alla som önskar är välkomna att delta i de samskapande delarna, frukostmöten och workshops.

Fråga 2.
Har vi ett fungerande förhållningssätt till tidsanvändning och till vårt inre välbefinnande?

I samtalet var det många som tyckte att vi inte alltid har tillgång till dessa kvaliteter tillräckligt. Under själva seminariet fick vi också erfara brister i tidsanvändning och medveten närvaro, genom att vi inte höll tiden, blev ”störda” av upplevelser kring ljud eller olika synvinklar. Vi fick också samtala om dessa upplevelser.

Fråga 3.
Så hur övar vi mindfulness när samhället krackelerar?

Vi nämnde det skifte vi upplever att samhället genomgår, ett paradigmskifte som kan beskrivas som en ”krackelering”. Det är något positivt, men delvis också smärtsamt när nya mönster och världsbilder formas. I detta tillstånd menade vi att mindfulness är särskilt viktigt, liksom tidsanvändning. De hör också samman.

Inledningsvis sade vi att mindfulness inte endast behöver innebära avskärmning från ett störande yttre eller inre. Det kan också innebära att umgås accepterande med dessa upplevelser. Det behöver inte endast innebära att blunda, utan kan också innebära en krispigt nykter vakenhet och örn-blick.
I den djupare dialogen framkom vårt behov av fördjupning och integrering. Det talades om polarisering i samhället och om en atmosfär präglad av ”löpsedlar” snarare än djupare möten. Här har mindfulness – och GNH – en viktig roll.

Det finns också grupper som kommer samman mer nu, såsom de sammanhang som intresserar sig för mindfulness och samskapande. Härifrån kan vi få fäste att stärka det vi önskar för framtiden.

Mindfulness ”kidnappas” ibland till betydelser som hör samman med prestation, ytligt välbefinnande eller som ett sätt att betona enbart individuellt ansvar för samhällets utveckling. Vi behöver lära oss att använda mindfulness på ett fruktbart sätt, inte som ett sätt att stå ut med ekorrhjulet, skyla över sprickor eller belasta individen för strukturella åkommor i samhället.

I arbetslivet är det också väsentligt att vi inte använder mindfulness och liknande metoder för att lägga ”grädde på hundlortar” i betydelsen skyla över konflikter med ytliga medel. Ett exempel kom upp kring passiv aggressivitet, som kan skapa en obehaglig stämning. Mindfulness i detta fall betyder inte att fly undan eller skärma av sig, utan att rakt och naket samtala om det som skaver.

Vi pratade också en del om medkänsla och behovet att vara och bli medveten även om varandras smärta. Vi behöver mer kontakt där vi värnar om varandra.

Mindfulness och humor kom också upp. Det kan ibland i ”mindfulness-sammanhang” bli lite väl allvarligt, så att vi förlorar vår humor. Vi hade mycket roligt åt den som tog upp sin berättelse om att halka på hundlortar.

Att vara delaktig i det vardagliga livet, men ändå behålla en inre frid pratade vi också om. ”En arm kan vara i meditationsställning samtidigt som den andra speglar och/eller interagerar med det som sker i omgivningen.”

Alla är bärare av det nya samhället sade någon, detta är revolutionen: att det nya ledarskapet kommer inifrån och inte dikteras hierarkiskt. Mindfulness gör oss uppmärksamma på detta inre ledarskap.

Vi samtalade också om vår ”autentiska kärna”, behovet av att leva mer sant och att leva det liv vi vill leva, genom medvetna val. Även här är mindfulness en metod, som hjälper oss att fatta medvetna och hållbara beslut kring våra liv.

Någon tyckte det var svårt att prata om att finna en kärna, då man upplever sig ”redan vara hemma”. Mindfulness handlar inte om att laga något som inte är trasigt, eller om att rätta till någon. Snarare handlar det om att acceptera det som är, även välbefinnande och delaktighet i samhället:-)

Slutligen tog vi upp ”Macro Mindfulness”, som ett sätt att inkludera i vår medvetenhet allt vi möter i vårt samhälle. Att bli medveten om ”hela kroppen” utvidgas till att bli medveten om ”hela gruppen” eller till och med ”hela samhället”.

Fråga 4.
Vad hände i workshopen?

I workshopen gjorde vi ett flertal starkt transformerande övningar, individuellt och gemensamt, som kan bli del av programmet och stärka de framtida deltagarnas projekt och världsbild.

Vi gick även igenom en del teori kring mindfulness samt gjorde en praktisk omvärldsanpassning där vi testade allt vi lärt oss på ett aktuellt internationellt projekt.